Under Ären 1956 till 1960 planerades och byggdes det nya Farsta centrum, till stor del skapat av Olle Engkvist med Sven Backström och Leif Reinius som arkitekter. Det var en av byggmÀstarens sista stora kraftanstrÀngningar i en tid som prÀglades av ett högt tempo.
Farsta centrum bidrog till att avlasta Stockholm city bÄde vad gÀllde kommersiellt liv och arbetsplatser. Förmodligen rÀddade det ocksÄ en del av den historiska stadskÀrnan frÄn rivning nÀr fokus försköts till förorten.
Uppdraget att projektera Farsta centrum gavs av Stockholms stad till ett konsortium av flera privata byggnadsföretag, som bildade ett specifikt bolag för detta ÀndamÄl: AB Farsta Centrum. DelÀgare i bolaget var Bygg-Oleba, Olle Engkvist AB, John Mattson Byggnads AB, Nya Asfalt AB, Byggnads AB Projector, AB SkÄnska Cementgjuteriet och Svenska Industri AB Siab.
ByggmÀstare Olle Engkvist valdes till styrelseordförande och var den som utÄt artikulerade visionen för det nya Farsta centrum: en modern stad i lantlig miljö.
NĂ€r han ombads sammanfatta idĂ©n med tre nyckelord svarade han: âEn bostad som samlar familjen och dĂ€r var och en har sin egen ostörda vrĂ„. Ett affĂ€rscentrum dĂ€r husmodern pĂ„ kortaste tid kan göra samtliga hushĂ„llsköp. Plats för bilen.â
Bygget startade 1958 och redan i juni 1960 firades taklagsfest. I oktober 1960 hölls den stora invigningen.
Inspiration hÀmtades frÄn moderna amerikanska köpcentrum, men Olle Engkvist tÀnkte ocksÄ pÄ de italienska smÄstÀderna med sina trivsamma stadskÀrnor. I mitten anlades ett lÄngsmalt torg, helt fredat frÄn biltrafik och prytt med fontÀner, trÀd och planteringar. Torgets golv utgjordes av ett betongdÀck som lagts över en dalgÄng dÀr en motorled tidigare gÄtt. Idén var att lÄta alla leveranser till och frÄn butikerna ske under jord.
Runt torget grupperades de olika varuhusen. Byggnaderna fick en sÀrprÀglad estetik och i vissa fall med pÄkostade material. NK:s filial fick en pÄkostad fasad i bohuslÀnsk granit med ett stiligt granitstaket pÄ taket. Fasaden till Tempohuset fick en originell dekor av betongelement med hÄl, som i folkmun bland annat kallades TÄrtpapperet. En liknande fasad gjordes Àven för Tempovaruhusen i BorÄs och Uppsala, men Àr bevarad endast i Farsta.
Farsta centrum var ocksĂ„ symbolen för ett tekniksprĂ„ng â satsningen pĂ„ kĂ€rnkraft. Vid Ă gestasjön i nĂ€rheten uppfördes Ă gestaverket, Sveriges första kommersiella kĂ€rnkraftverk. Det producerade framför allt fjĂ€rrvĂ€rme till Farsta, som dĂ€rför ocksĂ„ kallades för âatomstadenâ.
Förutom varuhus och butiker uppfördes Àven lokaler för bibliotek och biograf, kontor och cirka tio tusen bostÀder.







