Tegelslagaren 12

Ett pionjärverk av Backström och Reinius

Med detta bostadshus på Söder i Stockholm återknöt Olle Engkvist och arkitekterna Sven Backström och Leif Reinius till en äldre hantverkstradition, samtidigt som de skapade något nytt. Tegelslagaren 12 från 1936–1938 blev ett tjockhus med goda proportioner, vackra material och en trivsam trädgård.

De unga arkitekterna vann en arkitekttävling om gestaltningen av Tegelslagaren 12 - som blev deras genombrott. Under de följande åren kom de att samarbeta med Olle Engkvist i en lång rad projekt.

Byggherre var familjeföretaget AB Öhmanska bageriet med direktör Nils Westerdahl i spetsen. Dennes far, bagaren och kakelugnsmakaren Julius Westerdahl, hade redan 1878 övertagit Öhmanska bageriet i samma kvarter.

Huset utformades i rött tegel med burspråk och bottenvåning i oljad teak, som då var ett nytt material, och karaktäristiska flerluftsfönster. Backström och Reinius betonade form och struktur och huset fick en varm utstrålning i kontrast mot funkisens kalla ytor. ”Det var en reaktion mot 30-talets släta fasader”, berättade de själva.

Invändigt skapades ljusa och trivsamma lägenheter med genomtänkta planlösningar, vilka uppmärksammades redan i sin samtid. Arkitekten och formgivaren Carl-Axel Acking flyttade in i huset och visade 1939 upp sin tvårummare i ett inredningsreportage i tidskriften Byggmästaren.

Den stenlagda trädgården med springbrunn ritades av trädgårdsarkitekten Sven Hermelin. I en skyddad del fanns en plaskdamm och sandlåda för barnen.

Det Westerdahlska huset har i nutid blivit varsamt restaurerat genom ägaren Julius Westerdahl Fastigheter och arkitekterna Konrad Krupinski och Katarina Krupinska. Exteriören och två lägenheter är helt bevarade, och även i resten av huset har många tidstypiska detaljer sparats. Restaureringen har fått välförtjänt uppmärksamhet.