Mariebergs kollektivhus

Specialanpassat för unga hushåll

Efter att ha uppfört flera kollektivhus fortsatte Olle Engkvist under andra världskriget med ett nytt projekt, nu tänkt för studerande och personer tidigt i karriären. Byggnadskomplexet var större än de tidigare med omkring 200 lägenheter och placerades i kvarteret Signalpatrullen i Marieberg på västra Kungsholmen.

Intresset var stort som vanligt och alla lägenheter blev uthyrda på mindre än två veckor, långt innan grunden var lagd. Av de nyinflyttade i Mariebergshuset var cirka 142 unga familjer och 55 ensamstående damer.

Under krigsåren uppstod en brist på bostäder innanför tullarna, eftersom byggandet sjönk, men anstormningen sade också något om kollektivhusens popularitet. Att hyresgästerna fick tillgång till en modern standard med olika tjänster som underlättade vardagen var eftertraktat.

Det nya komplexet bestod av två sammanlänkade hus, ritade av arkitekten Sven Ivar Lind. Det första, kallat Wennerbergshuset, låg vid Wennerbergsgatan 6, och det andra, Svedbergshuset, vid Svedbergsplan 5. Marken som togs i anspråk hade tidigare hört till mentalsjukhuset Konradsberg. Helga Vestin, föreståndarinna vid Smaragden, var rådgivare vid utformningen.

Huvudentrén förlades till Wennerbergshuset där man möttes av en ljus hall möblerad med bord och stolar och en vaktmästarexpedition. Vaktmästaren fungerade som portvakt, stod till tjänst med upplysningar och tog emot bud och paket när hyresgästerna inte var hemma.

Strax intill låg daghemmet under ledning av doktorinnan Greta Slettengren och med sammanlagt sex anställda. De tog emot barn från 4 månaders ålder och upp till skolåldern. Kapaciteten var mellan 50 och 60 barn, vilket ansågs tillräckligt för husets behov. Förkylda barn togs emot i ett särskilt isoleringsrum. Utanför daghemmet fanns tillgång till lekplatser och en plaskdamm. Nära daghemmet hade Olle Engkvist låtit bygga ett garage för barnvagnar.

De flesta lägenheter fick en ljus kokvrå, men i de minsta enrumslägenheterna fanns endast kokskåp. Till de stora fyrorna hörde dock fullstora kök.

Liksom i andra kollektivhus åtog sig hyresgästerna att äta 25 måltider i månaden via restaurangen, antingen på plats eller genom att hämta maten i en unikakorg. Restaurangen fick en intim atmosfär med småbord och perforerat tak för att skapa en lugnare atmosfär och minska bullret. Möblerna var ritade av arkitekt Rolf Engströmer. Gardinerna kom från Svenskt Tenn och även den övriga inredningen var av hög kvalitet. Ture Tideblad dekorerade interiören.

När Marieberg invigdes i oktober 1944 ordnades en invigningsfest i restaurangen. Bland gästerna skymtade Hakon Ahlberg, byggmästare G.A. Svensson, Sven Markelius och många andra kända Stockholmsbor. Olle Engkvist höll tal om utmaningarna att bygga kollektivhus, men framhöll också vikten av att trots allt satsa på sådana hus. Men för att de skulle bli ekonomiskt gångbara måste antalet lägenheter uppgå till minst omkring 200, betonade han.