Kvarteret Smaragden 20 (Kvinnornas hus)

Ett pionjärboende för yrkeskvinnor

Kvinnornas hus i kvarteret Smaragden på Kungsklippan i Stockholm var banbrytande när det invigdes 1938. Idén var att skapa ett tryggt och modernt boende för självförsörjande och ensamstående kvinnor.

På 1930-talet kom allt fler unga kvinnor ut på arbetsmarknaden, men det var ont om lämpliga bostäder. Många tvingades bo inneboende till höga hyror och saknade ett eget kök. För att möta behovet uppvaktades byggmästare Olle Engkvist av en kommitté som ville uppföra ett ”Kvinnornas hus”.

Ett bolag bildades med 110  000 kronor i aktiekapital. Styrelsen bestod av Olle själv, Edith Lindholm, ordförande i Kvinnliga Kontoristföreningen, Märta Jonasson från Yrkeskvinnornas Klubb, Helga Vestin, föreståndarinna för Detthowska Stiftelsen och advokat Wilhelm Kjellström. Vinstutdelningen begränsades till 5 procent.

Stockholms fastighetsnämnd ställde en tomt till förfogande i kvarteret Smaragden och beviljade en sekundärkredit på upp till 85 procent av fastighetsvärdet. Arkitekterna Sven Backström och Leif Reinius ritade en sjuvåningsbyggnad med en veckad fasad som gav alla lägenheter tillgång till solljus och utsikt. Gatufasaderna kläddes i gult tegel från Mälardalens tegelbruk, medan innergårdens fasader putsades med kalkbruk.

Huset rymde 220 lägenheter, främst enkelrum med kokvrå och toalett, samt ett tiotal större dubbletter. Hyran för enkelrummen varierade mellan 700 och 900 kronor per år. De boende hade tillgång till gemensamma utrymmen som matsal för 130 gäster, klubbrum, solterrass och gymnastiksal. En särskild detalj var kravet på att hyresgästerna skulle äta minst 25 middagar per månad i restaurangen, för att främja gemenskap och hälsa. Olle Engkvist påpekade själv att ”ett lagat mål mat om dagen skall det vara, inte bara kaffe och te i det oändliga!”.

Servicefunktioner som städning, tvättstuga och strykrum fanns tillgängliga, och tekniska innovationer som ingjuten takvärme med Crittalsystemet installerades. Elektriska spisar och ugnar var standard i lägenheterna, och avancerade lösningar för belysning och kommunikation underlättade vardagen.

Byggnaden fick positiv kritik, bland annat av Gotthard Johansson i Svenska Dagbladet, som beskrev huset som ett pionjärverk som förenade modern amerikansk lägenhetsstandard med svensk hemtrevnad. Kvinnornas hus i Smaragden blev startskottet för fler kollektivhus för kvinnor i Stockholm, som YK-huset på Gärdet och Kvinnohuset i Stadshagen. Dessa projekt bidrog till att sprida intresset för kollektivboende som en modern och praktisk lösning för yrkeskvinnor.