Ford Motor Company

I början av 1930-talet uppförde byggmästare Olle Engkvist en nyskapande funktionalistisk byggnad i Frihamnen i Stockholm: Ford Motor Companys nya lager, kontor och bilhall. Byggnaden blev en föregångare inom modern industriarkitektur.

Ford Motor Company uppfördes i Frihamnen i Stockholm och byggdes på mindre än ett år, 1929–1930. Här inrymdes bland annat kontor, utställningshall, vagnslager och reservdelslager. Markförhållandena med 12 meter lös lera krävde kraftiga armerade betongpålar som drevs ned till fast mark. Leran förstärktes sedan genom att stora mängder grus pressades ner med maskinvält. Fotograf: Okänd, 1931 (Ur Tekniska museets arkiv, digitaltmuseum.se).

Reservlagret vid Ford Motor Company Aktiebolag, Frihamnen, Stockholm.

Stora fönsterytor gav mycket dagsljus åt lokalerna. Flexibla och öppna ytor i reservdelslagret gjorde det dessutom lättare att få överblick och hålla ordning. Fotograf: Okänd, 1931 (Ur Tekniska museets arkiv, digitaltmuseum.se).

Ford Motor Company, Frihamnen, Stockholm.

Fotograf: Okänd (Ur Stiftelsen Olle Engkvist Byggmästares arkiv hos Centrum för Näringslivshistoria).

Ett landmärke i Frihamnen

Ford Motor Company AB grundades i Stockholm 1924 för att organisera försäljning och service av Fordbilar i Sverige. Verksamheten var initialt förlagd vid Stadsgården, men utrymmesbrist ledde till att man började planera för nya lokaler 1929.

Av strategiska skäl valdes Frihamnen som en lämplig plats eftersom bilar och reservdelar levererades med båt. Den nya anläggningen skulle rymma lager för 350 bilar, reservdelslager, verkstad och utbildningslokaler för servicepersonal.

Arkitekten Uno Åhrén var en av de svenska arkitekter som tidigast anammade den nya ”funkisen”. Här ritade Åhrén en byggnad präglad av maximal flexibilitet inför framtida ombyggnationer och expansioner. Den bestod av ett stålskelett uppdelat i tre sektioner med olika höjder och funktioner. Mellan skelettets kolonner fylldes det med glas i järnramar och pimstegel.

Fasaderna putsades och försågs med stora fönsterytor i horisontella band, vilket gav ett generöst inflöde av dagsljus. För att underlätta fönsterputsning monterades en löpskena med stege längs ytterväggarna. Den elektriska belysningen var noggrant planerad med svaga lampor utspridda för att ge ett mjukt ljus.

Kontorsdelen uppfördes i tre plan med flexibla mellanväggar som enkelt kunde flyttas efter behov. På bottenvåningen fanns utställningslokaler, telefonväxel, kassa och försäljningsavdelning, medan de övre våningarna hyste kontor, två lunchrum – ett för kontorspersonal och ett för verkstadspersonal – samt ett styrelserum inrett av Carl Malmsten.

Byggnadens flöde baserades på ett enhetligt organisationsschema utvecklat vid Fordfabrikerna. Konstruktionen liknade tidigare anläggningar i brittiska Dagenham och Köpenhamn, men dessa var vanligtvis utförda i en lätt klassicerande stil. Uno Åhréns funktionalistiska design var därför unik inom Fordkoncernen och visade på en oväntad öppenhet för den nya arkitekturstilen.

Åhrén formgav även alla detaljer i byggnaden, från skåp och dörrar till skyltar och traversförarens pulpet.

Anläggningen imponerade med sina tekniska innovationer, bland annat en chefstelefonanläggning med personsökning via ljussignaler i fabrikens olika avdelningar. Flytande tvål fanns vid varje tvättställ, distribuerad via rör från en tank på vinden. Dessutom installerades ett sprinklersystem med över 1 300 punkter och direktlarm till brandkåren.

Invigningen ägde rum i januari 1931. Under de följande årtiondena gjordes förändringar och tillbyggnader, särskilt på 1940-talet när en sammansättningsfabrik lades till, återigen med Åhrén som arkitekt. Bildelarna tillverkades i USA och skeppades till Frihamnen för montering till färdiga bilar. Fabriken blomstrade under 1950-talet med upp till 900 anställda.

Efter minskad bilimport från USA lades sammansättningsfabriken ned 1957, men bilhall, lager, verkstad och kontor fortsatte sin verksamhet. Efter mer än sextio år flyttade Ford ut från byggnaden 1994. Efter millennieskiftet renoverades huset och anpassades för kontorsändamål efter ritningar av Thomas Sandell från Sandellsandberg. Mellan 2003 och 2024 var börsföretaget Nasdaq en stor hyresgäst i byggnaden.