De funktionalistiska radhusen i Ålsten byggdes av Olle Engkvist och blev en symbol för folkhemmet, inte minst när statsministern Per Albin Hansson slog sig ner i ett av radhusen.
Radhusen vid Ålstensgatan var ett av Olle Engkvists mest riskfyllda projekt i en tid av ekonomisk kris. När husen stod klara 1933 var de starkt kritiserade, men de blev snart en symbol för folkhemmet och mycket eftersökta. År 2015 såldes ett av radhusen för 13,2 miljoner kronor, en rekordsumma för ett radhus i Sverige.
Radhus var en omdiskuterad bostadsform i Sverige på 1920- och 30-talen, men förebilder fanns i bland annat England och Tyskland. De första planerna på radhus i Ålsten togs fram i slutet av 1920-talet. Arkitekten Paul Hedqvist förfinade senare sitt första förslag och Olle Engkvist började uppföra dem i egen regi sommaren 1932.
Bygget sammanföll med en ekonomisk kris och Kreugerkraschen, vilket gjorde att köparna tvekade. En lösning blev därför att hyra ut flera av radhusen i stället för att sälja dem.
Ålstenshusen var Olle Engkvists första försök med så kallad serieproduktion efter modell från bilindustrin. Som byggmaterial användes ett högporöst tegel, vilket gjorde att väggarna kunde byggas tunnare, vilket också sänkte byggkostnaderna.
Olle Engkvist gjorde PR för radhusen på olika sätt. Han ställde upp i många tidningsreportage och när den nye statsministern Per Albin Hansson flyttade in i ett av radhusen skapades många rubriker. En inredningsutställning där olika firmor fick möblera varsitt radhus rönte också stor uppmärksamhet.